Pingviner i Antarktis
Pingviner förknippas vanligen med Antarktis, men av de 18 pingvinarter som finns är det endast två - kejsarpingvinen och adéliepingvinen - som bara finns i Antarktis. Ytterligare två - gentoopingvineren och hakremspingvinen - finns i huvudsak i Antarktis men är också spridda till närliggande öar eller ögrupper som Sydgeorgien.
I Antarktis träffade vi också på enstaka exemplar av macaronipingviner, som normalt finns på Sydgeorgien, och klipphopparpingviner, som bara ska finnas på Falklandsöarna. Alla andra pingvinarter finns bara längre norrut. Den nordligaste, galapagospingvinen, lever vid ekvatorn.
De flesta pingvinerna bygger sina bon av småsten på kala klipphällar. Bobygget kan inte börja förrän snön smält undan. Därför läggs bona ofta högt upp på sluttande bergssidor, där det först blir barmark. På så sätt får ungarna längre tid på sig för att förbereda sig för vintern. Kejsar- och kungspingvinerna bygger inga bon utan ruvar sitt ägg på fötterna. Båda föräldrarna deltar i bobygget, ruvandet av äggen och matandet av ungarna.
Alla pingviner lever på fisk, bläckfisk och krill. De kan inte flyga men är mycket skickliga simmare. De dyker efter födan, ofta ner till 30 meter, ibland upp till 100 meter. Kejsarpingviner har setts dyka ner till 535 meters djup och vara under vattnet i 18 minuter. Ibland ligger de ute flera dar och fiskar. Då brukar de emellanåt vila sig på isflak eller isberg.
Pingvinerna kommunicerar med en slags sång. Föräldrar och ungar kan känna igen varandra på sången bland tusentals andra sjungande pingviner.
Förutom vädret finns bara två faror för de antarktiska pingvinerna. Leopardsälar patrullerar på de ställen där pingvinerna brukar gå i vattnet. Det är alltså ett riskfyllt moment. Kommer pingvinerna bara ut på djupt vatten simmar de ifrån leopardsälarna. Storlabbar försöker stjäla ägg och små ungar i kolonierna. De arbetar då ofta två och två så att den ena förvirrar pingvinen medan den andra försöker komma åt ägget eller ungen. ibland lyckas det.
Lite fakta om de antarktiska pingvinerna:
Den största och mest omtalade är kejsarpingvinen. Den lever längre söderut än vi kom, så den såg vi inte.
Adéliepingvinen kan bli 71 cm lång och väga 5 kr. Den finns bara i Antarktis och lever på krill.
Hakremspingvinen kan bli upp till 76 cm och väga 3,8 kg. Den finns på den Antarktiska halvön och de subantarktiska öarna, t ex Sydgeorgien. Den äter mest krill.
Gentoopingvinen kan också bli 76 cm lång, men väger upp till 5,7 kg. Den äter såväl krill som bläck- och småfisk.
Macaronipingvinen kan bli 70 cm lång och väga 5,7 kg. Den äter samma föda som gentoopingvinen. Den lever mest på Sydgoergien men enstaka par häckar i norra Antarktis.
Klipphopparpingvinen lever huvudsakligen på Falklandsöarna, men vi såg ett exemplar i Antarktis. Den kan bli 61 cm lång och väga 2,7 kg. Den äter krill och bläckfisk.
Kungspingvinen kan bli upp till 95 cm lång och väga 16 kg. Den är alltså betydligt större än alla pingviner utom kejsarpingvinen. Den lever mest i Sydgeorgien och andra subantarktiska öar. Om hur de lever har jag ett särskilt galleri.
>>