21 april, Runt Trekanten

Det var klart och soligt väder men blåsigt och bara några få plusgrader. Marianne och jag gick ut strax efter tolv. Det var tur att vi hade vinterkläder på oss. Den skira grönskan dominerade nu på såväl buskar som träd. Det japanska körsbärsträdet blommade liksom ginst och en del andra buskar. Det var inte så mycket fågelsång och egentligen inte heller så många fåglar.

En tyskhare (eller fält-hare, som den också heter) kom sakta skut-tande på gångvägen utefter sjön. När den såg oss stannade den upp och tog sig makligt upp på sluttningen. Även vi tog oss samma väg upp till Tomtplatsen. Där var det gott om snöskator. En koltrast sjöng från ett träd i närheten, några bofinkar doade i bak-grunden och på avstånd hördes en ringduva.

Vi följde gångvägen. En rödhake satt invid den. Vi tog av på stigen ner mot sjön. Även de stora björkarna hade nu antagit en gröngul förg av begynnande bladskott. Vitsipporna blommade för fullt. En trädkrypare klättrade på en trädstam intill sjön. Ett andpar simmade i den lilla dammen nedanför bäcken.

Blåsipporna vid Blommensbergsviken hade dragit ihop sig i kylan. Kastanjeknop-parna hade börjat öppna sig. En ringduva flög över våra huvuden på vägen till Badviken. Svanparet var på plats kring boet. Nu var det Elsa som låg på äggen. Det var första gången jag sett henne där. En dam i närheten hade sett åtminstone tre ägg i boet när Elsa reste sig upp för att byta ställning.

Jag gick upp över Terrassen. Där hade bladen slagit ut för fullt på björkarna, som också hade gott om hängen. Även här var det gott om snöska-tor och en ensam ringduva.

I buskarna på hemvägen satt det ett par pilfin-kar. Det här var första gången jag verkligen kunde både identifiera och fotografera pilfinkar. Träden utefter brädgården stod i blom och kastanjerna på den här sidan hade kommit ännu längre än dem vid Blommensbergsviken. Knopparna hade öppnat sig och blomställningarna var utvecklade. Det var bara själva blom-morna som saknades, men de skulle nog komma vilken dag som helst.