3 februari, Runt Trekanten

Temperaturen hade hamnat lite över noll grader. Det hade tärt lite grann på snö-täcket. Det låg ett tunt molnlager på himlen. Skridskobanan var ännu inte plogad, men snölagret där var tunt.

Marianne och jag gick ut redan vid tiotiden. Vi gick motsols runt sjön. På sjön såg vi en kråka och några pimplare och skridskoåkare. Gråsparvarna hade fått en talgboll att äta i det vanliga buskaget. Några barn lekte i en vattenpöl utefter gångvägen.

Vi tog nu den övre gångvägen på sluttningen mot Nybohovs för att försöka se hackspettarna igen. Det gjorde vi inte. Däremot såg vi vid Tomt-platsen den här vackra fågeln, som vi då inte kände igen. Den satt först i ett träd nära gång-vägen men för-flyttade sig sedan till torr-rakan där.

Väl hemma identifierade vi den som en nötskrika.

När vi ätit lunch gjorde jag en ny tur. Jag gick samma väg. Solen hade nu brutit igenom och folk stod och solade på isen och vid gångvägen. Förutom gråsparvarna i sitt buskage var det ont om fåglar utefter sjön.

Uppe vid bollplanen såg jag dock hackspettshanen igen.