15 oktober, Runt Trekanten

Höstens första storskrakar hade kommit. Många kanadagäss och viggar var också på besök. Svanen fanns här liksom många gräsänder och sothöns.

Solen hade återkommit efter de senaste dagarnas regn, kyla och framför allt blåst. När jag gick ut vid tolvtiden var det blå himmel, nästan vindstilla och sex grader varmt. med vinterjacka på blev det ganska behagligt ute.

Jag började på sluttningen mot Nybohov. Det syntes tydligt att de senaste dagarnas kuling hade glesat ut rejält i trädens lövverk. Där såg jag också några talgoxar, men inget annat levande.


Vid Sjögräsbältet såg jag höstens första stor skrakar, en hane och en hona. Det är tidigt, de senaste åren har de första inte dykt upp förrän i november. Kan de senaste dagarnas kyla ha fått dem att redan nu lämna sina häcknings-
platser och börja flytta söderut? Eller är det bara en tillfällighet?

I Sjögräsbältet var det annars fortfarande mycket gott om sothöns och viggar, kanske t o m fler än tidigare. En del gräsänder låg närmare land åt badet till.


Ett tiotal kanadagäss låg vid Svanboet. De formerade sig först i grupp och sedan på linje och simmade in mot badet. Där vände de och simmade tillbaka i samma ordnade former. Det såg ut som en soldatpatrull på patrullering.

I Matningsviken fanns ytterligare en kanadagås. Där fanns också svanen och en mängd gräsänder. En sothöna dök oupphörligt efter mat på botten.

Ytterligare en flock på ett tiotal kanadagäss låg vid Fiskevården. En ensam sothöna höll till vid Trekantsparken. I själva parken var det gott om kråkor och framför allt skator.
Sothönan kommer upp efter ett dyk
Kanadagåsen i Matningsviken
Kanadagässen vid Fiskevården
Storskrake, hane, i Sjögräsbältet
Storskrake, hona, med några änder
Kanadagäss på rad
Svanen i Matningsviken
En av skatorna i Trekantsparken
.