Svanarna i Trekanten 2011


Svante och Lena kommer till sjön


Så fort släppt kontakten med stranden vid Trekantsparken och Trekantsstranden och började dra sig ut på sjön - den 14 april - kom ett svanpar till sjön. Jag tror att det är samma par som var här förra året utan att häcka. De var väl för unga då. Men i år hade de växt till sig. Vi döpte dem senare till Svante och Lena. De höll sig till att börja med mest vid Trekantsparken.

Svante och Lena häckar


Även om de inte alltid var tillsammans var de från början ett tydligt par. De hade samhörighet-
ceremonier med "halsdans", de parade sig och precis vid månadsskiftet april-maj ockuperade de ett gammalt sothönsbo och började bygga på det till svanstorlek. Det såg lite udda ut med ett svanbo av kvistar i grenverket ute över sjön, men det låg absolut säkrare till än tidigare svanbon.


Den 28 april tog jag den här filmsnutten på en av dem. jag vet inte vilken för de var so lika varandra till utseendet så att det var svårt att skilja dem åt.



Den 12 maj hade svanarna uppenbarligen ägg i boet. Fr o m då låg alltid en av dem där. Men de var ju så lika att man aldrig riktigt visste vem.

Mitt intryck var att det oftast var Lena, som låg i boet medan Svante oftast låg på land vid Trekantsparken och lät sig beundras och matas av dem, som höll till där.

Först den 11 juni lämnades boet tomt för en kort stund så att jag kunde konstatera att det fanns minst tre ägg där.

Det var med stor förväntan vi såg fram emot den förestående kläckningen, men också med stor oro med tanke på vsad som hänt tidigare år, Om det kan du läsa i Ett år med svanfamiljen och Svanarna i Trekanten 2007-08.

Fyra ungar kläcks
Den 20 juni kläcktes fyra ungar, som visades upp i Badet en kort stund.


Jag själv såg dem inte förrän dagen därpå, då de ganska länge höll till i Badet tillsammans med många åskådare och andra badande. Svante höll noggrann uppsikt på alla förbipasse-rande medan Lena höll koll på ungarna.


Ungarna växer till sig och allt ser bra ut

Till att börja med kom svanfamiljen in till Badet och stränderna intill flera timmar varje dag. Här är en filmsnutt jag tog på ungarna på midsommaraftonen.



Efter några dagar blev besöken inne vid land allt mer sällsynta. Familjen lade sig i stället ute i Sjögräsbältet och åt av allt som fanns där. Ungarna blev aldrig matade utan åt själva av det föräldrarna visade på. När de sökte sig in mot land var det oftast där det fanns ett lövverk att skydda sig under. De var uppenbart mer försiktiga än vad Aloe och Vera var på sin tid.


Vid de sällsynta besök de gjorde vid stranden kunde man konstatera att de utvecklades precis som de skulle. I galleriet Svanungarna 2011 kan du se fler bilder på dem från den här tiden.

Alla svanarna utom Svante dör plötsligt

När jag kom hem från min semester i slutet av juli får jag ett tragiskt besked från många håll. Den 22 eller den 23 juli försvann en av ungarna spårlöst. De övriga höll då till i Badet. Men på morgonen den 25 juli hittades Lena och en av ungarna döda i vattenbrynet. De två övriga ungarna var försvunna.

De döda svanarna skickades in för obduktion. De preliminära fynden pekade mot att de dött av en infektionssjukdom. Men det kunde också vara av förgiftning, i så fall orsakad av antingen miljögifter, som dumpats i sjön under tiden det låg industrier här, eller av medvetet eller omedvetet förgiftat bröd. Analysen av de tagna proverna ska förhoppningsvis ge svar på vilket det var.

Svante låg ensam kvar. Han simmade runt utefter stränderna och föreföll att leta efter sin familj. Det sista jag såg honom var den 30 juli, då han höll en flock kanadagäss borta från sjön. Dagarna efter försvann även han. Jag hoppas och tror att han lämnat sjön för att söka sig till annat svansällskap. Så har ju de tidigare ensamma hanarna gjort.

Även den här svanhäckningen i Trekanten fick alltså ett tragiskt slut, liksom dem 2006 och 2007. Men vi fick ju glädjas åt charmiga svanungar under åtminstone en månad.