Nötväckor vid Trekanten

Lyssna på nötväckan

music player.

Nötväckan känns lättast igen på det svarta ban-det från näbben över ögat till bak-huvudet. Den är annars mest grå med ljusare bröst och rödaktig undergump.

Det mest uppse-endeväckande med den är annars att den är en av de två svenska fåglar, som kan klättra nerför en träd-stam med huvu-det före. Den andra är trädkryparen.

Nötväckan är en stannfågel, så man kan få se den året om. Boet byggs av bark-flagor, gräs och löv i träd eller hackspettshål. Äggen läggs i maj och ruvas av honan i två veckor.

Nötväckan har ett mycket kraftfullt, ganska korthugget läte, som den under våren ofta upprepar under lång tid. Det är svårt att tro att en så liten fågel kan låta så mycket.

Nötväckan äter insekter, frön, ekollon och hassel-nötter. Därför trivs den bra bland hasseln på sluttningen upp emot Nybohov. Där finns det gott om dem, även om den är relativt liten och färglös och därför svår att upptäcka. Jag har också sett den på andra sidan sjön, såväl vid Svanboet som vid kollektivhuset. Det är den senare på bilden.

Senast, i februari 2009, såg jag ett par undersöka en fågelholk i den lilla skogen mellan Terrassen och lekparken. De blev dock bortjagade av en talgoxe, som tydligen också var husspekulant. De bilderna finns till höger.

Källa förutom egna iakttagelser: Fåglarna i färg av Sigfrid Durango, 1958