24 juni, Runt Trekanten

Det var grått och strax under 20 grader på förmiddagen. När vi gick ut vid tolvtiden började dock solen bryta igenom. Det var ovanligt tyst och fritt från fåglar längst med Trekantsstranden. En ensam sothöna låg bland pilarna.

Men lite senare träffade vi på sothönsfamiljen. Det var nu fyra ungar kvar av de ursprungliga fem. De hade växt betydligt sedan vi sist såg dem. De var nu mer än hälften så stora som de vuxna. De var fortfarande gråduniga men det fans bara några röda stänk kvar av det röda på huvudet. De hade börjat dyka efter mat på egen hand men kom inte så djupt och kunde inte stanna under vattnet så länge att de kunde få all sin föda därifrån. Några blev fortfarande matade av föräldrarna.

Aloe låg förstås ensam i en öppning bland pilarna. Några gråsparvar och en pilfink hade hittat lite frön på marken nära Svanboet. Ute på vattnet simmade några nästan vuxna andungar förbi. Om det var den familjen jag sett tidigare var de elva från början. Nu såg jag tre kvar.

Uppe kring hack-
spettsboet var det nu tomt och tyst. T o m den döde ungen på marken var borta. Längre fram på gångvägen fanns enstaka småfåglar. Det var mest koltrastar som hördes. Jag skymtade en av dem bland träden. Annars var det svårt att se – och framförallt att fotografera – fåglarna i dunklet i den täta grönskan.

I en tall nedanför trapporna ner mot Kryddparken satt en hackspett och hackade. En koltrast låg alldeles bredvid gångvägen i kryddparken. Den flyttade sig inte hur nära jag än kom. Det verkade nästan som om den dolde något under magen, men jag såg ingenting.

Det blommade en hel del rödklöver där. En gulbrun fjäril åt sig mätt ur olika klöverblom-mor. Jag kunde ta närbilder, där man ser hur den stoppar ner sin snabel till botten av blommorna och suger i sig nektarn där.