Februari 2009

Gråvädret från januari höll i sig under större delen av februari. Ibland låg dimman tät. Temperaturen låg oftast omkring eller strax över noll grader. I början av måna-den föll en hel del blötsnö. Men den töade snart bort. Dagarna efter den 21 febru-ari, d v s i början av sportlovet kom flera kraftiga snöfall med minusgrader. Då fick vi ett rejält snötäcke, över en decimeter. Då och då under månaden bröt solen dock igenom. De dagarna kändes det att ljuset återkommit och att våren trots allt var på väg. Mot månadens slut sken solen flera dagar i sträck. Det fick snötäc-ket, som låg då, att minska men inte för-svinna helt.

Det var dock ont om vårtecken i växtligheten. Dety fanns inga bladknoppar på träden ens i slutet av månaden. Och inte heller några blommor eller blomknoppar kring Trekanten. Men snödropparna i Örnsberg blommade redan den 6 februari,
d v s bara några få dagar senare än förra året.
Hela månaden täcktes Trekanten av en gedigen skridskois. När snön föll ymnigt plogades banan snabbt upp. Många passade på att prova den.

Men det här innebar att det aldrig fanns några sjöfåglar i sjön. Inte ens skrattmå-sarna kom hit. Det brukar de bara göra när isen är nyfrusen och tunn. Men i Häger-stenshamnen fanns hela månaden en öppen vak. Där höll två ungsvanar och ett antal gräsänder till.

Under de soliga dagarna Var det mycket liv i buskagen runt Trekanten. mest var det gråsparvar, som tjattrade ljudligt. Men bland dem fanns också ofta gott om pilfinkar, talgoxar och blåmesar. Jag såg även en nötväcka nära "fågelparadiset" vid kollek-tivhuset. Under buskarna och i träden runt omkring var det gott om såväl koltrastar som snöskator. Och naturligtvis skator och kråkor.

På Terrassen och bland träden nedanför höll en flock grönfinkar till. Där fanns också några trastar och en del blåmesar och talgoxar. Vid ett tillfälle träffa-de jag även på ett par nötväckor där. Jag träffade också en gång på en flock med grön- och grå-siskor bortanför Badviken. Det är de, som finns på bilden.

Uppe vid Tomtplatsen såg jag då och då större hackspettar, nötskrikor och nötväc-kor. Förutom alla skator. Några gånger såg jag även en ekorre och en hare där. Men i övrigt var det ont om liv på sluttningen mot Nybohov.