2 februari, Runt Trekanten
Idag sken solen ordentligt för första gången på bortåt en månad. Isen låg på sjän, väl uppplogad. Det låg ett tunt men riktigt vitt snötäcke på marken. När jag gick ut vid elvatiden var det tre grader kallt och vindstilla. Ett perfekt vinterväder om man var klädd för det. Och det var jag. Det var också bra ljus att fotografera i. Om man hittade något motiv.
Jag gick igenom Kryddparken. Jag hörde en del sparvar i buskarna men såg bara några skator
i ett träd. Även uppe vid tomtplatsen fanns en hel del skator. I torrakan lite längre fram
satt en nötskrika. en till dök upp strax intill. båda flög så småningom bort mot Blommensbergshållet.
Jag följde gångvägen fram till bäcken. Den var fylld av spän-nande, glittrande isformationer
kring det rinnande vattnet. Jag följde bäcken en bit upp innan jag korsade den och gick mot
det gamla hackspettsboet. Det fanns naturligtvis ingen hack-spett där. Det hade jag inte
heller väntat mig. Jag har inte sett någon där sedan sommaren 2007. Då såg den enda
kvar-varande ungen lämna boet med en av de vuxna på sin första flygtur, som det såg ut. Men
jag såg heller inga harspår, vare sig här eller någon annanstans på sluttningen. Det
hade jag hoppats på.
Jag tog mig ner mot Blommensberg och gick runt sjön. Det var tyst i buskagen vid Badviken. Eller rättare sagt, Jag hörde ingenting. Men jag hör ju inte de höga toner som finns i det mesta fågelkvittret. Det är ett problem när man vill fotografera fåglar. Däremot hör jag gråsparvar, skator och sådant mycket tydligt.
Vid Svanboet såg jag en blåmes i trädet ovanför mig. Uppe på Terrassen såg jag några talgoxar flyga bort emot Gröndal. Och här träffade jag också - mycket över-raskande - på harspår.
Först vid bus-kaget vid Mat-ningsviken dök det upp fler fåglar. Där såg jag gråsparvar och talgoxar. Bilden visar en gråsparvshona där. I buskagen vid Service/ kollektivhusen såg jag därut-över pilfinkar, koltrastar och en snöskata. I bus-kagen vid Fiske-vården var det gott om gråspar-var och en och annan koltrast.