S.t Sigfrids kyrka

När industrialismen kulminerade vid sekelskiftet bildades "Sällskapet för Främjandet av Kyrklig Själavård" av några präster och lekmän. Detta sällskap ägnade sig åt att lindra nöden bland inflyttade från landsorten och inplantera goda seder och bruk. Genom sitt fastighetsbolag "Hem på landet" byggde de billiga bostäder att hyra. Små träkyrkor efter dansk modell, lätta att montera ner och flytta, hörde till. Stefans- kapellet byggdes 1900 i Vasastaden vid hörnet Tulegatan-Frejgatan och var den första kyrkan Sällskapet uppförde.. Kapellet i trä, med oktogonalt (åttahörningt) kyrkorum, ritades av arkitekt E O Ulrich. Det blev en stilenlig nygotisk skapelse med vackert torn och takryttare. Kapellet tjänstgjorde tillfälligt till dess Stefanskyrkan av sten blev färdig. Det skulle därefter rivas för ett bostadsbygge i kvarteret.

Stefanskapellet i Vasastaden före flytten till Aspudden

Vid den tidpunkten ingick Aspudden, liksom Gröndal och Liljeholmen i Brännkyrka församling. Församlingskyrkan, Brännkyrka kyrka, låg vid Älvsjö station långt bort från dessa områden. Det behövdes därför en kyrka för det växande bostads-
områdena. Därför köpte sällskapets krets i Brännkyrka kapellet för 37 000 kronor. Byggnads AB Manhem, som svarade för en stor del av den tidiga bebyggelsen i Aspudden, arrenderade ut tomten, de första tio åren arrendefritt.

Kapellet, som nu fick namnet S:t Sigfrids kyrka "för att hugfästa i åminnelsen en av de män som i svenska bygder först predikade evangelium" återinvigdes på nuvarande plats i september 1904. Kyrkan har en kyrkklocka.

S:t Sigfrids kyrka i Aspudden

Församlingsverksamheten i Brännkyrka hade tidigare varit koncentrerad till huvudkyrkan. Men nu fick den en ny brännpunkt, särskilt viktig med tanke på den stora befolkningstillväxten. Det möjliggjordes genom stora personliga offer av den lilla Brännkyrkakretsens medlemmar, dels i form av ekonomiska bidrag till t ex vaktmästare och organist, dels genom skapandet 1907 av en livaktig ungdoms-
förening, kallad Sebardts Ungdomar, med bl a en ungdomskör.

Men en annan viktig orsak till att det fungerade så bra var att det fanns några eldsjälar, som brann för verksamheten. Pastor Fredrik Sebardt var ledare för flytten och den första präst som verkade med kyrkan som utgångspunkt. Han blev en centralgestalt bland "Sebardts Ungdomar". Erik Hallström blev orgeltrampare 1905 och kom senare att bli kyrkvaktmästare ända fram till 1970. Per Lundgren var musikdirektör och blev organist och kantor i kyrkan 1918-61.

Pastor Fredrik Sebardt	Vaktmästare Erik Hallström	Organist och kantor Per Lundgren

År 1905 konfirmerades den första ungdomsgruppen i S:t Sigfrids kyrka av Pastor Sebardt. I den gruppen ingick mina sagespersoners pappa, Martin Larsson. Även dennes fru Signe, deras fyra barn samt deras barnbarn Annika har senare konfirmerats här.

S:t Sigfrids kyrka kom att fungera som en relativt avlägsen församlingskyrka i Brännkyrka församling fram till 1957, när Brännkyrka församling delades upp. I avvaktan på att Hägerstens församlingskyrka Uppenbarelsekyrkan blev klar 1961 kom den att fungera som huvudkyrka i den församlingen. Eftersom det då fanns ytterligare två kyrkor i församlingen övergavs S:t Sigfrid helt av Hägerstens församling år 1969.

Kyrkan var också hotad då man planerade att dra Essingeleden igenom kyrkan, men man lyckades att avvärja detta. Däremot kom den att hamna alldeles intill och nästan under leden. Detta störde dock inte att verksamheten fortsatte.

Kyrkan ägs och drivs sedan 1969 av den ideella Före-ningen S:t Sigfrids Kyrkas Vänner. Den används för gudstjänster, dop, vigslar m m. Kyrkan disponeras även av en hyresgäst, S:t Stefanus koinonia, som firar högmässa sön- och helgdagar kl 11.00.

S:t Sigfrids kyrka idag, 2013

Sankt Stefanus koinonia är en gudstjänstgemenskap på Svenska kyrkans bekännelses grund och med troget bevarande av den allmänkyrkliga traditionen, utan att ingå i Svenska kyrkans officiella organisation.Den är en del av Missionsprovinsen i Sverige. Koinonía betyder ”gemenskap”.

1993 blev kyrkan byggnadsminne, det första i Hägersten.