14 september, Runt Trekanten

Det var klart väder på förmiddagen och ca 12 grader varmt. Jag gick ut strax efter tio men då började det skya på lite.

Jag gick upp mot sluttningen mot Nybohov. Det var länge sedan jag gick här. Det var tydlig höst. Löven på träden hade börjat gulna. En del löv hade redan starka rödbruna färger. Många hade redan fallit av. De flesta rörelserna jag uppfattade i luften var inte längre fåglar utan fallande löv.

Det var ganska fritt från fågelläten. Vid trappan hörde jag dock ett ihärdigt kvittrande, troligen från en nötväcka. Samma ljud hörde jag senare och jag såg en nötväcka borta vid bäcken. Tydligt hördes också ljuden från en snöskata.

Jag såg få fåglar på sluttningen. Bara en trolig koltrast, någon skata och nötväckan. Men jag mötte en ekorre vid den bortre trappan på gångvägen mot Blommensberg. Sen följde jag den från gångvägen hemåt, när den förflyttade sig några meter nedanför. Så småningom försvann den helt bland de kvarvarande löven.

Jag gick ner mot sjön. Hägern var inte på plats. Men det var ju förmiddag, den sägs bruka flyga till Mälaren då för att äta dagens mål.

På vattenytan utanför Blommensbergsviken dök två viggar efter mat. Och i Badviken såg jag att badsäsongen inte var slut, i vart fall inte för gråsparvar. Alla grä­änder och en sothöna blev matade i Matningsviken. Gråsparvarna vid Trekantsparken satt alla i en plantering på gräsmattan.