Knölsvanar vid Trekanten

Lyssna på knölsvanen

music player.

Knölsvanen är ett vanligt och ofta mycket uppskattat inslag i våra sjöar och vid våra havsstränder. Den syns ju och känns lätt igen på sin storlek och helt vita fjäder-dräkt. Eftersom de ofta lever familjevis i tydligt hävdade revir kan de också vara lätta att känna igen som individer. De blir inte bara "en svan" utan "svanhanen Aloe".

Knölsvanen häckar i insjöar och kuster i hela Götaland och Svealand. Boet består av vass, som svanarna biter av i närheten av boet. Äggen läggs i april-maj och ruvas av båda föräldrarna, dock mest honan, i en dryg månad. När ungarna kläcks ser de ut som små gråa dunbollar. Ungfåglarna behåller den gråa fjäderdräkten över vintern. Den blir gradvis vit under senvintern och våren.

Bilden visar svanfamiljen i juni 2006

Födan består av vattenväxter, som den betar från sjöbotten. Eftersom den inte kan dyka är den beroende av att det finns grunda bottnar där den ska bo. Jag har också sett den beta gräs på land och löv från träd, som hänger ut över vattnet. Och naturligtvis äta av allt den blir matad med.

På vintern söker sig svanarna till öppet men grunt vatten. Stockholms svanar söker sig ofta till Strömmen eller liknande ställen, där de kan bli matade. Finns inte öppet vatten i närheten flyttar de till södra Sverige eller Nordsjöländerna.

Du kan läsa utförligt om svanarna i Trekanten under resp år fr o m 2006 via länkarna till höger. Mer kortfattat kan det beskrivas så här.

De svanar, som besöker Trekanten brukar hålla till från Badviken utefter Trekantsstranden till stranden vid Trekants-parken. Där finns grunt vatten och också gott om människor, som matar fåglar. Svan-hanen Aloe med olika honor har häckat här åren 2005-07. Boet låg då vid det ställe jag kallat Svanboet på kartan.Häckningarna har inte varit så lycka-de men desto mer

dramatiska p g a främst störningar från människor. Jag har beskrivit Aloes och hans familjers öden i "Svanfamiljen i Trekanten 2006", "Svanarna i Trekanten 2007-08" samt "Svanarna i Trekanten 2009". Där har jag också redovisat mina iakttagelser av andra svanar i sjön under dessa år. I "Svanarnas kamp om Trekanten" har jag skildrat en revirstrid mellan två svanpar jag följde på våren 2007.

2010 slog sig ett par knölsvanar ner i Trekanten i månadsskiftet april-maj. Det var inte vårt gamla par, Aloe och Svea, utan ett helt nytt. De stannade kvar i sjön till den 7 juni. Mest höll de till vid stranden av Trekantsparken. De visade dock inga tecken till att börja bygga bo eller häcka. Kanske var de för unga för det.

Även 2011 häckade svanar i Trekanten. Ett par, troligen samma par som besökte oss 2010 utan att häcka, De kom medan isen höll på att smälta. De övertog ett gammalt sothönsbo bland träden vid Matningsviken i stället för den vanliga platsen vid det gamla Svanboet. Där kläcktes fyra ungar strax före midsommar. Här är en filmsnutt på dem. Det här kan du läsa mer om på "Svanarna i Trekanten 2011".



Men en månad senare var alla i familjen döda utom hanen Svante. Två av kropparna har obducerats. Man fann då att de inte utsatts för yttre våld. Den troliga dödsorsaken var en infektion eller miljögifter. Vilket får vi förhoppningsvis se vid den slutliga obduktionsrapporten.

Svante lämnade sjön ytterligare en vecka senare.

Samma svanpar återkom till Trekanten och häckade såväl 2012 som 2013. Nu byggde de ett bo på en halvliggande trädstam precis invid land nära det tidigare boet. De fick fyra resp fem ungar. 2012 dog de flesta ungarna successivt av ungefär samma skäl som föregående år. en unge kan dock ha överlevt och flugit härifrån när den blev flygfärdig. 2013 dog en av ungarna i början av juli medan de övriga såg ut att må bra vid mitten av månaden. Vi avvaktar med spänning den fortsatta utvecklingen. Det var sammanlagt fem ungar i boet 2013

Källa förutom egna iakttagelser: Fåglarna i färg av Sigfrid Durango

Aloe är beredd

Svan i flykten

Stämningsfullt