13 juni, Runt Trekanten

Jag såg en knipa med ungar, en gråhäger, många sothönsungar samt kanadagäss, skrattmåsar och en silltrut.

Det hade regnat mycket under natten och förmiddagen. På eftermiddagen var det dock mest uppehållsväder även om det kom en del skurar. Jag gick ut mellan två skurar. Det kändes som ett våtvärmande omslag med nära 20 grader och en mycket hög luftfuktighet.

Kniphonan med ungar
Jag börjar med det mest spännande. Jag mötte kniphonan med sina ungar vid Trekantsstranden, ungefär där jag sett henne de tidigare gångerna.

Men nu såg jag bara tre unga, inte fyra som tidigare. Ungarna var mycket företagsamma. De simmade ibland långt ifrån mamman och dök efter mat på egen hand. Jag vet inte om den fjärde ungen hade gömt sig eller dukat under. Många försvinner ju under de första levnadsveckorna.

Hägern igen
Även idag såg jag hägern. Först stod den gömd bland träden över vattnet mellan badplatsen och Bron. Utifrån bron såg jag den bättre ett kort tag. Sedan blev den

störd och flög till stranden innanför Bron. Men några flickor upptäck- te den genast och rusade fram mot den. Då flög den igen och satte sig utefter stranden mot Nybohov. Även där blev den snabbt störd. Då flög den i en vid båge ut över sjön och fortsatte in mot Söder. Vi får väl hoppas att den vågar sig tillbaka fler gånger.

Och så sothönsen och deras ungar
Eftersom jag sett flera nya sothönskullar senast höll jag särskilt utkik efter dem.

Jag upptäckte ett för mig nytt bo vid Trekantsstran- den, ganska nära Fiskevården. Jag såg först den ena föräldern iland, sedan den andra ute i boet. Den förste simmade ut till boet och gav mat till den andre som i sin tur matade ungarna i boet. Hon lämnade sedan boet för egen matjakt.

Ungarna följde snabbt efter. Såvitt jag kunde se fanns det minst fem ungar. För det mesta höll de sig lydigt inne under pilarna men ibland blev de för ivriga och simmade ut och mötte föräldrarna när de kom med mat.

Nästa bo inte långt därifrån - det jag nyligen upptäckte - var nu helt raserat och övergivet. Jag blev naturligtvis nyfiken på hur det gått till. Är det någon som vet?

I kullen vid Matningsviken fanns det minst fem ungar. En vuxen försökte få två av ungarna att hålla sig intill en trädrot för att få skydd. Den andre försökte få de andratre att stanna under pilarna en bit därifrån. Men alla ungarna mötte hela tiden de vuxna även om de här var ståndaktiga och väntade med att dela med sig till dess ungarna var i skydd.

Den här gången såg jag inte till några ungar vare sig vid Grilplatsen eller bersån eller Svanboet. De stannade väl antagligen kvar i skydd eftersom ingen matade några fåglar här.

Däremot träffade jag på en för mig helt ny kull mellan badplatsen och Bron. Den

bestod av sju ungar som var betydligt äldre än alla de andra. Det röda och gula på huvudet började försvinna och de började få vitt bröst. Därför var föräldrarna inte lika beskyddande. Hela familjen kom direkt upp på land intill en massa människor och började äta i gräset. Ungarna var tydligen så stora att de kunde äta själva.

Familjen i Blommensbergsviken fanns där den brukar. De flesta av de sju ungarna höll sig i kanten av det skyddade lövverket. Men ibland stack någon iväg och mötte matleveransen.

Idag såg jag inte till någon av de kullar utefter stranden mot Nybohov jag sett på senaste promenaden. En av dem kan ha varit den, sdom brukar hålla till vid Trekantsparken. Där träffade jag i så fall på dem. De låg allihop på land medan fågelmatning pågick alldeles intill. De vuxna sprang då och då dit för att hämta mat till dem. Även de här ungarna börjar nu bli så pass stora att de inte längre kväver samma omsorg från föräldriarna.

Andra fåglar i och kring sjön
Bland alla fåglar vid Trekantsparken fanns bl a fyra kanadagäss. De flesta andra kanadagässen har nu ungar på andra ställen. Men de här häckar tydligen inte alls år.

Vid Trekants- stranden stod de här skrattmåsarna i ett träd. En silltrut låg i vattnet utanför. På badplatsen gick en ensam stadsduva och plockade matrester. Andkullar fanns det lite varstans i olika utvecklingsstadier.

Från taket kan rapporteras att strandskateungarna ännu inte börjat flyga även om de börjar se ganska vuxna ut. Fiskmåsungarna har nog en hel del kvar innan det är dags för dem. Men alla verkar fortfarande sams.