Isbjörnsäventyr på Svalbard


Under vår frukost ankrade fartyget upp i Fair Haven. Guiderna hade nämligen hört talas om att en död val flutit iland här vid Fugleöya. Där borde det alltså vara största chansen att få se en isbjörn om man inte hade tid att åka runt och leta.


Så snart vi ätit färdigt gick vi i zodiakerna. Det var resans första tur i gummibåtarna, men allt fungerade bra. Temperaturen låg kring noll grader. Det blåste lite men inte så farligt. Det var grått och regnade. Regnet övergick snart i blötsnö. Zodiakerna gick med god fart mot den uppgivna strandningsplatsen för valen. Jag försökte under tiden fotografera fåglar,

isberg och annat som vi passerade. Det gick dock dåligt. Kameran och glasögonen immade igen och vantarna blev blöta av att tas av och på.

 

Vi rundade en udde och någon ropade att det fanns två isbjörnar på stranden. Jag försökte se dem men lyckades inte trots att alla andra gjorde det. Om ni ser bilden till höger förstår ni kanske varför.


Jag var således på ett uruselt humör när jag äntligen upptäckte den första isbjörnen. De, som kunde bedöma det sa att det sannolikt var en moderlös fjolårsunge. Den kom gående nerför berget och klev ner i vattnet. Den började simma ut mot våra båtar, som låg ett femtiotal meter ifrån stranden. Den lade sig precis framför båtarna och började leka med något som såg ut som en fisk (isbjörnar lär inte äta fisk) eller en isbit. Den tittade då och då på oss som om den sökte sällskap.

Men alla vi vände den ryggen när någon upptäckte att en annan isbjörn kommit ner till något som jag uppfattade som en stenhäll intill stranden. Det visade sig vara den döda valen. Jag bytte då till min gamla kamera och vips såg jag allt mycket klarare. Vi tog oss sakta närmare den isbjörnen när den började äta av valen. Den höll noga koll på oss men verkade inte ett dugg oroad, inte ens när vi låg ca tio meter ifrån den.


När vi skulle åka därifrån upptäckte vi ytterligare en isbjörn på bergssidan. Den sov djupt, uppenbarligen efter att den ätit sig proppmätt på valen.

Först nu lade vi märke till att det hade fortsatt att snöa hela tiden och att det var riktigt kallt. Vi for tillbaka till fartyget.

 

På tillbakavägen upptäckte vi en fjärde isbjörn på andra sidan udden. Den var på väg bort från valen. Antagligen hade den redan ätit sig tillräckligt mätt för att vilja lämna det dukade bordet.
På spaning efter isbjörn
Dags att byta kamera
Vi närmade oss isbjörnen vid valen
Den kollar in oss innan den börjar äta
Kraftiga tänder
Sovande isbjörn på bergssidan
Isbjörn på väg från valen