Scoresby Sunds fjordsystem den 18-22 september

Vi fortsatte förbi Liverpool Land. Vid lunchtid var vi framme vid mynningen av Scoresby Sund. Det är världens största fjordsystem med många förgreningar långt in i landet. Här vid mynningen var fjorden så bred att vi i det disiga vädret inte såg land på andra sidan. Det kändes som om vi fortfarande var ute på öppet vatten.

Vad vi i första hand lade märkte till som skiljde sig från de fjordar vi varit i tidigare var att det här fanns många fler isberg. Vi skulle finna att de längre in i systemet låg ännu tätare.


Här i mynningen var det gott om platåisberg (bilden) som bildats antingen i havsisarna vid norra Grönland och flutit ner med packisen eller också bildats i sådana glaciärer som liksom Rolige Brae brer ut sig även över fjordarna.

De mer taggiga glaciärisbergen brukar kalvas av från glaciärerna i samband med att dessa når fram till havsvattnet.

Under eftermiddagen följde vi den norra, förhållandevis flacka, stranden av Scoresby Sund och Hall Bredning. De här delarna av fjordsystemet kartlades 1822 av engelsmannen William Scoresby. Därför förekommer det många namn med anknytning till England och engelsmän. På kvällen gick vi in i Nordvestfjord och ankrade upp i Nordbugten.

Morgonen därpå gjorde vi en zodiakkryssning bland isbergen i bukten. Efter den fortsatte fartyget vidare upp i Nordvestfjord. Isbergen låg allt tätare, så att de nästan fyllde ut hela fjorden. Bl a passerade vi ett flera kilometer långt platåisberg. Bara en del av det fick plats på bilden.

Det var helt omöjligt att med stillbilder försöka återge det intryck det gav att följa fartygets färd uppför fjorden. Det blev lite lättare när jag panorerade med kameran mot först den ena och sedan den andra stranden. Det här blev resultatet.

Eskimobugt

Vid Eskimobugt på norra stranden av Nordvestfjord gjorde vi nästa landstigning. Målet här var en eskimåbosättning och ett ganska högt vattenfall ganska nära landstigningsplatsen. Men mer spännande var kanske de två döda myskoxarna vi fann vid boplatsen. Av den ena återstod bara skelettdelar. Den andra hade skinnet och skelettet relativt intakt men köttdelarna var i huvudsak uppätna, troligen av rävar och korpar. Den måste ha dött för inte särskilt länge sedan..

Vi började att vandra inåt land. Men vandringen blev kortvarig. En tät dimma lade sig över oss. Vi var tvungna att så snabbt som möjligt återvända till zodiakerna. Det var inte så svårt att hitta dem. Det var bara att följa sluttningen neråt.


Men fartyget såg vi inte till. När vi från zodiakerna anropade det fick vi order om att stanna där vi var nära stranden för att inte köra vilse i dimman. Fartyget tog sig i stället in mellan isbergen på grunt vatten till dess vi kunde se det. Först då fick vi lämna stranden ur synhåll. När vi var ombord återvände fartyget ut från Nordvestfjord.

Gurreholm

På morgonen dagen därpå ankrade fartyget upp i Hall Bredning utanför det flacka Jameson Land för nästa landstigning. Den skedde vid Gurreholm. Det var en dansk

forskningsstation från 1937 som nu var ganska förfallen. Den har sedan dess använts sporadiskt, dels i samband med andra världskriget, dels i två omgångar, omkring 1970 och återigen för några år sedan, i samband med sökandet efter mineraler. Man har bl a funnit molybden inåt landet och planer fanns på en utvinning i stor skala. Finanskrisen har dock satt tillfälligt stopp för planerna även om brytningen på sikt är viktig för Grönlands ekonomi..

Vi gjorde en kortare vandring uppför sluttningen i det decimetertjocka lagret av blötsnö innan vi återvände ut till fartyget.

Avslutningen i Scoresbysunds fjordsystem


Under eftermiddagen gick fartyget tvärs över Hall Bredning till Björneöer där vi gjorde en ny zodiakkryssning bland isbergen.

Dagen avslutades med en uppsluppen BBQ-fest på däck. Det var den kallaste BBQ-fest jag varit på, säkert tio minusgrader. Men omgivningen var vacker.

Under natten tog vi oss genom Öfjord till Harefjord. Där gjorde vi en spännande landstigning på barmark (den enda på Grönland) där vi bl a bedrev en kamerajakt på ett par myskoxar. På eftermiddagen blev det ytterligare en zodiakkryssning, den här gången vid Rödeö. Men de, liksom de övriga zodiakkryssningarna för du läsa om på andra sidor.