Ittoqqortoormiit (Scoresbysund) den 22 september

Den sista landstignigen på Grönland gjorde vi i Ittoqqortoormiit eller Scoresbysund, som orten heter på danska. Det är huvudorten i kommunen Tunu eller Östgrönland, som omfattar nästan hela östra Grönland. Kommunen i sig är lika stor som 2/3 av hela Sverige. Huvudorten är den i särklass största bebyggelsen på nordöstra Grönland, ja egentligen den enda. Där bor 400 invånare. I övrigt finns några militärposteringar, forsknings- och väderstationer och fångsthyddor.
All bebyggelse i samhället finns med på bilden ovan. Större är det inte.

Trots att få personer bor i såväl huvudorten som kommunen är den allmänna servicen väl utbyggd. Där finns en förhållandevis stor skola och förskola.Där finns en post- och telestation. Där finns en kyrka. Där finns en polisstation som också fungerar som tull. Där finns en mycket liten kommunadministration. Där finns ett litet muséum för lokal kultur. Strax utanför bebyggelsen finns en väderstation.

En privat affär finns också för invånarnas behov. Den kan bara fyllas på med basvaror under den korta period fartyg kan komma in dit. Andra varor måste fraktas dit med helikopter.

Nu har ett par privatpersoner också öppnat en liten turistbyrå. Den tar hand om de få turistfartyg som liksom vårt anländer under den korta säsongen. Besöken är arrangerade så att de i så liten utsträckning som möjligt ska störa ortsbornas normala liv. Turistbyrån säljer också typiska turistvaror.

De invånare, som inte är engagerade i denna allmänna eller privata service, livnär sig på jakt och fiske. Isbjörnsjakten är tillåten men reglerad på så sätt att björnarna bara får jagas av licensierade jägare. Antalet isbjörnar, som får skjutas i kommunen, är reglerat. Övrig jakt är helt fri.

Det fanns ingen egentlig hamn i anslutning till samhället. Vi gjorde en vanlig landstigning med zodiakerna. Kring vår landstigningsplats låg dock några fiske- eller fritidsbåtar förtöjda i bojar.

Speciellt för vårt besök hade en kvinna klätt upp sig i nationaldräkt för att visa kyrkan. Muséet var också bemannat med en gammal kvinna i en mer vardaglig klädsel. Även annan service var tillfälligt bemannad. I övrigt såg vi få invånare i samhället.

Vi såg några få bilar och fyrhjulingar i samhället. Men under större delen av året är det fortfarande hundsläde som gäller. Vi såg uppkopplade hundspann utanför varje hus på samma sätt som det vid varje hus i Longyerabyen på Svalbard stod snöskotrar. Unga hundar sprang lösa omkring.

Vad vi också såg mycket av bland husen var korpar och snösparvar. De verkade finnas överallt och röra sig helt ogenerade bland människorna och hundarna.

Slädhund

Korp

Snösparv