Kring Trekanten | Naturdagbok och fåglar kring Trekanten

22 augusti. Rådjur och silltrutar

Jag fotograferade sothöna, gräsand, vigg, silltrut, stadsduva, kråka och skata.

Det hade regnat på förmiddagen, men regnet upphörde före lunch. Det hade också blivit lite ljusare på himlen när vi gick ut vid ettiden. Temperaturen låg på 22 grader.

Gräsänder och några sothöns vid Trekantsparken

Som vanligt numera låg det en hel del gräsänder och ett par sothöns vid Trekants-parken.

Några skator höll till på gräsmattor-
na vid Trekants-stranden.

En ensam gräsand låg i Matnings-viken.

Viggar utanför Badet

Annars var det helt tomt på fåglar förutom en vigg, som låg och slöade på plattformen vid Badet, och tre andra viggar dök efter mat ute i Sjögräsbältet.

Det verkar vara något man får vänja sig vid numera att - med några få undantag - de fåglar som finns i sjön samlas i den östra ändan. Sjögräsbältet lockar inte lika många, som det gjorde tidigare på sensommaren.

Man får titta på annat...

Det här innebär att man kan ägna mer uppmärksamhet åt annat på sina promenader än sjöns fåglar. Som
t ex utsikten från berget vid Blom-
mensbergsviken. Eller frukter, bär, blad och svampar. Det kan också vara spännande som omväxling. Här finns lite bilder på sådant annat.


När jag var barn kallade vi de här bären för "smällbär".		Trädsvamp

...och då kan man få se rådjur igen
Att titta på annat innebar för mig också att mer aktivt börja titta efter rådjuren igen. Och det lönade sig.

När vi gick på gångvägen på sluttningen fick jag syn på ett rådjur på ganska långt avstånd högre upp på sluttningen. Det stod alldeles stilla och tittade på mig medan jag sakta försökte ta mig uppför slutt-
ningen mot det. Jag kom dock inte särskilt nära innan det makligt drog sig vidare.

Jag kunde dock konstatera att det var en råbock och att vänstra hornet gått av och hängde löst snett nedåt. Så såg den inte ut sist jag såg den - om det nu är samma bock.

Kamp om brödfödan bland fåglar i Trekantsparken
Hade det varit ont om fåglar tidigare under promenaden fanns det desto fler när vi kom tillbaka till Trekantsparken.

En liten flicka matade dem med bröd. Där fanns massor av stadsduvor, skator och kråkor. Dit kom också fyra stora silltrutar. Det var spännande att se spelet mellan främst trutarna, kråkorna och skatorna när de använde ömsom skrämseltaktik, ömsom list för att komma åt godbi-
tarna. Det var inte alltid "störst går först".

Kråka, tillfälligt i utkanten

Tillfällig återhämtning för skatgänget

Duvorna föreföll att egentligen inte delta i det spelet. De stannade oftast kvar och åt medan de andra bråkade. Men om en duva plötsligt blev skrämd och flög upp följde alla de andra med omedelbart. Sedan tog de en sväng i luften innan de återvände, foertfarande alla på samma gång.

Naturdagboken Start Denna månad

2011