Jag fotograferade sothöna, vigg, gräsand och stadsduva.
Jag kom ut redan vid tolvtiden. Då var det växlande molnighet och ca 20 grader varmt. Då och då kom det kastbyar, men annars var det huvudsakligen lugnt väder. Alltså mycket behagligt att promenera i.
Mer om svanarna
Jag såg inte till Svante på promenaden. Och när jag tänker tillbaka har jag inte sett honom från balkongen sedan förra tisdagen. Det har inte någon av dem jag pratat med på promenaden gjort heller. Troligen har han flyttat. det brukar de ensamma kvarvarande svanarna göra.
Tidningen Mitt i Söderort hade ett utförligt reportage om svanarna den 9 augusti. Där sägs bl a: "De första preliminära obduktionsrapporterna visar att det troligen inte är någon människa som har skadat eller haft ihjäl svanarna. – I första hand har vi en misstanke om en infektion hos fåglarna. Det finns inga tecken på yttre våld, och inga tecken på något brott just nu, säger Erik Åsgren, veterinär vid SVA."
Andra tänkbara dödsorsaker kan vara förgiftning, antingen av gifter, som kommit lös från alla de föroreningar som finns på sjöns botten sedan den tidigare industriverk-
samheten kring sjön, eller genom att fåglarna avsiktligt eller oavsiktligt matats med förgiftat bröd. Förhoppningsvis kommer den slutliga obduktionsrapporten att ge närmare besked om dödsorsaken.
De här dödsorsakerna skulle också kunna förklara att så många andra fåglar, främst ungar, dött i sjön i år.
För mig känns beskedet som en liten tröst även om inte ger oss svanarna eller de andra fågelungarna tillbaka.
Tre rådjur vid Tomtplatsen
Det mest spännande på dagens promenad var att jag tillbringade en kvart tillsam-
mans med tre rådjur intill Tomtplatsen på sluttningen mot Nybohov. När jag kom på stigen dit såg jag plötsligt en rådjurshind på samma stig kanske tio meter framför mig. Den föreföll inte det minsta skrämd utan stod helt stilla och tittade på mig. Jag å min sida tog försiktigt upp kameran och fotograferade. Det gav bilderna här ovan.
När hinden började beta av löven bredvid stigen började jag filma. Då upptäckte jag att ett annat rådjur - det visade sig senare vara en råbock, alltså med horn - närmade sig från höger. Även den betade i lugn och ro intill mig. Bara då och då kastade de båda en blick åt mitt håll.
Så småningom reste sig ytterligare en hind, som legat ett stycke längre fram. Även den spanade omväxlande in mig och bocken. Den väckte tydligen bockens intresse, för den kom snabbt dit och började enträget uppvakta den genom att försöka nosa den i baken. Hinden flyttade hela tiden på sig så att bocken inte kom åt. Hon försvann sedan ner utefter sluttningen följd av först bocken och sedan den andra hinden.
Så här nära och länge har jag aldrig varit rådjur förut. Det var fascinerande att se hur de accepterade min närvaro utan att vara det minsta rädda, bara lite uppmärk-samma.
De första hösttecknen?
På Sluttningen, liksom på Terrassen, upptäckte jag att en hel del löv börjat gulna. Det kan vara de första tecknen på att hösten närmar sig. Men det kan också vara en följd av att det varit ganska varmt och torrt den sista tiden.
Gulnade blad | Stora mogna nypon | Blomma och frukt på samma nyponbuske |
På Terrassen fanns stora, mogna nypon men på samma buskar fortfarande också blommor, som kunde locka till sig insekter, i det här fallet en humla.
Viggar och några sothöns i Sjögräsbältet
I sjögräsbältet låg drygt tio fåglar. Det var mest viggar men också någon sothöna.
Sothöns och gräsänder utefter Trekantsstranden och Trekantsparken
|