28 april, Runt Trekanten och i Gröndal

Det var samma väder som igår d v s soligt men med lite soldis. Temperaturen låg även idag strax under 20 grader på eftermiddagen.

Idag gick jag tillsammans med min än Per och hans hund Alex. Vi började med att titta efter skäggdoppingarna jag sett igår vid Trekantsstranden, men de var inte där.
Däremot låg sothönan som vanligt i sitt bo, även om den för säkerhets skull klev ner i vattnet när den fick syn på hunden. Annars fanns de vanliga fåglarna - skratt-måsar, duvor, gräsänder och småfåglar på plats i väntan på att bli matade.

Vi följde stran-den mot Nybo-hov. En gräs-andshane hade av någon anled-ning förvirrat sig långt upp på sluttningen.

Strax före badplatsen hade en talgoxe hittat en ledig fågelholk som den undersökte noggrant. I mitt tycke var holken lite för stor för den.

Svea mötte oss i Badviken. Hon ville naturligtvis ha mat och blev besviken när vi inte hade något med oss. Hon vände oss föraktfullt ryggen och pekade finger mot oss. I Badviken fanns också några viggar. Däremot såg vi inga sothöns vare sig där eller kring de bon vi passerat.

Utanför Svan-boet var det gott om fåglar. Där fanns skratt-måsar, sothöns och viggar. Där såg vi också en av doppingarna. Den jagade då en skrattmås. Den andra doppingen såg vi inte till.

Vi undrade var den andra doppingen höll till. Kanske bland pilarna där. Där har det tidigare funnits doppingbon. Vi vill ju så gärna att de ska häcka här i år igen.

Elsa kom simmande dit från Badviken. Aloe satte full fart från deras bo för att möta henne. De låg sedan tillsammans vid stranden och tiggde mat.

När Aloe fick syn på Alex, som fridfullt stod uppe på gångvägen, satte han full fart upp på land. Han tornade upp sig så mycket han kunde. Plötsligt slog han ut med sina väldiga vingar och gjorde ett häftigt utfall mot den stora hunden. När Per fick med sig hunden en bit bort stannade Aloe upp. Han stod kvar ett tag innan han vände ryggen åt oss och gick tillbaka mot vattnet med uppburrade vingar. Se bilderna här nedanför. Jag missade tyvärr utfallet med kameran, jag stod alldeles för nära för att fotgrafera.

Aloe går upp på stranden...

...och tornar upp sig mot hunden

Han vänder segervisst hunden ryggen

När Aloe försäkrat sig om att Alex var på behörigt avstånd kom både han och Svea upp på land och lät sig matas av oss, som han känner väl. Han åt fint ur handen medan Svea väste om man inte kastade brödet till henne.

Vi lämnade Trekanten och begav oss in i Gröndal, där Per guidade mig bland alla de vackra och spännande husen. Vi tittade också på lite fåglar och blommor i Gröndalslunden och Sannadalsparken. Det hördes mycket fågelsång men jag såg inte så många. Men bofinken till höger fastnade dock på bild. Liksom fiskmåsen uppe på lyktstolpen när vi kom tillbaka till Trekanten.