Svanarna kamp omTrekanten 2013

Svante var ensam svan i sjön sedan hela årets familj dött. Men plötsligt, den 13 oktober på eftermiddagen, såg jag en svan komma inflygande över sjön och landa i Matningsviken. En ny svan flög in...

Jag trodde först att det var Svante, men när jag tittade efter låg han kvar vid Trekantsparken. Det var alltså en helt ny svan, en som jag nog inte sett förut.
Efter landningen lade den fjädrarna i ordning innan den satte kurs mot Trekantsparken och Svante med full fart. Vingarna var uppresta på ryggen så att den såg dubbelt så stor ut som normalt och därmed mycket imponerande. Den var uppenbarligen inställd på omedelbar attack...

...och landade på vattnet	Den lade fjädrarna i ordning...	...och satte fart mot Svante

Först nu lade Svante märke till inkräktaren. Han valde efter lite tvekan att inte gå till motattack utan drog sig in i viken nedanför Doftparken och avvaktade. Det här är vad som sedan hände.

Båda svanarna landade i närheten av Bron men den nya svanen fortsatte med sin attack Så Svante lyfte igen och flög tillbaka mot Trekantsparken. Den nya svanen simmade efter för att spara sina krafter till attackerna. Sedan upprepades samma procedur ytterligare två gånger. Nu sökte Svante skydd bland träden i vattenbrynet vid Trekantsstranden.

Svante sökte skydd bland träden

Men den nya svanen närmade sig alltmer, den här gången mer beslutsam och aggrssiv än någonsin. Jag kände alltmer igen situationen från alla de gånger jag sett vår gamla svan, Aloe, jag bort inkräktare. Samma upptornade vingar, samma gungande simsätt och samma höga fart som Aloe då hade. Men det var ju fyra år sedan jag sist såg honom göra det. Det kunde väl inte vara han igen?

Så här såg det ut när den slutliga attacken kom.




Den här gången brydde sig inte den nya svanen om att förfölja Svante upp i luften. Den stannade kvar och tittade efter Svante en stund innan den stolt simmade in till Trekantsparken och började lägga fjädrarna i ordning efter flygturerna. När det var klart viftade den med vingarna i en slags segergest innan den sakta gled ner utefter Trekantsstranden med vingana triumfatoriskt höjda utan att längre behöva se aggressiv ut, bara imponerande. Som om den var ute på sin Eriksgata och mottog folkets jubel.

Svante kom tillbaka i en ny sväng för att kolla läget, men vågade inte landa. Han flög iväg bort mot Vinterviken. Inte nog att han blivit av med hela sin familj, nu blev han kanske av med sitt revir också.Men han kanske kan komma tillbaka. Dagen därpå såg den nya svanen ut att också han ha lämnat sjön.