September 2011. Bara gräsänder samt enstaka sothöns och viggar i sjön

Jag fotograferade kråka, skata, stadsduva, sädesärla, gråsparv, sothöna och gräsand.

Sommar eller höst?
Hela september präglades av växlande molnighet med täta regnskurar. Vid några tillfällen blåste det rejält men oftast var det relativt vindstilla. Eftermiddagstempera-turerna låg stadigt mellan 15 och 20 grader. De allra sista dagarna låg temperaturen faktist över 20 grader. Nattemperaturen gick mycket sällan under 10 grader. Meteorologiskt sett var det alltså fortfarande sommar hela månaden.

Några sommarblommor dröjde sig också kvar månaden ut. liksom enstaka insekter och fjärilar.

Men annars kändes det mest höst, trots värmen. Dagarna blev snabbt allt kortare. Det ofta gråa vädret bidrog till känslan av mörker. Så småningom började också höstfärgerna att smyga sig in i lövverken. Mer eller mindre färgstarka bär fanns på träd och buskar. Fukten och värmen medförde också att det var gott om svamp även om få var ätliga.

Svamp vid Södra stranden	Ekollon på Sluttningen	"Smällbär" som jag kallade dem när jag var ung

Få gräsänder i sjön

Under hela september var det ont om gräsänder i sjön. Oftast fanns bara mellan 10 och 20 änder. Den 14 september kunde jag bara hitta 4 i hela sjön. De som fanns låg vanligen vid Trekantsparken eller Sport-fiskarna. Sent på eftermiddagen sökte de nattkvarter i träden vid Matningsviken.

En orsak är naturligtvis att det inte växt upp några ungar i sjön i år. En annan är det som hänt med Sjögräsbältet, som jag skriver om längre ner.

Hanarna hade alla eklipsdräkt i början av månaden. Sedan började de flesta återfå den vanliga klara dräkten med vit kropp och grönt huvud.

Ännu färre sothöns och viggar

På de flesta promenaderna träffade jag på en eller två sothönor. Ibland uteblev de helt och hållet. Tre viggar, en hane och två honor, höll till i sjön en stor del av månaden. Men de låg bara någon enstaka gång i Sjögräsbältet. I stället höll de till i andra ändan av sjön.

Några kanadagäss syntes över huvud taget inte till under månaden.

Sjögräsbältet har ju tidigare år betytt mycket för fågellivet kring Trekanten, särskilt under sensommaren och hösten. Dess rikliga tillgång på mat för fåglarna har hållit dem, som häckat här, kvar längre. Samtidigt har det lockat hit andra fåglar, främst viggar och kanadagäss, som stannat där en tid för att äta upp sig inför fortsatt flytt söderut. I år, efter behandlingen av bottnarna, har det uppenbarligen ingenting att erbjuda fåglarna.

Sista mötet med sädesärlan på bron - åtminstone för i år
Den sädesärla jag så ofta mött på bron såg jag sista gången den 2 september. Sedan gav den sig iväg mot Mellanöstern eller Afrika, där den tillbringar vintern. Men den kanske kommer tillbaka nästa år igen.

Kråkor, skator och stadsduvor i Trekantsparken
Om det var ont om fåglar i sjön var det däremot gott om dem i Trekantsparken.

Såväl kråkor som skator och duvor samlades kring de vattenpölar, som ofta låg på gångvägen genom parken, för att bada, dricka eller bara leka i vattnet. Andra av samma sorter letade mat på gräsmattorna eller bara kivades i största allmänhet. Det blev verkligen liv och rörelse i parken.

Drickande kråkor	Badande skata	Drickande skata

Gråsparvar vid vändplanen utanför tunnelbanan
Några gråsparvar satt den 26 september på muren vid vändplanen utanför tunnelbanan. De hoppades på att några personer, som satt och åt där, skulle lämna kvar lite smulor. Men det verkade inte bli så mycket för dem. En skata lyckades dock komma åt en stor godbit.

Gråsparvar som hoppas på något ätbart vid vändplanen vid Tunnelbanan