22 juli, Vid Trekanten

Idag såg jag hägern i en talltopp nära på Nybohovssidan av Trekanten. Jag såg en av gräsandsfamiljerna, några sothöns samt en gråtruts- och en skrattmåsunge. De vita näckrosorna blommade i Badviken.

Det är nu växlande väderlek. Det regnade lite i natt och var relativt kallt. Under stora delar av dagen sken dock solen. Eftermiddagstemperaturen gick upp mot 23 grader.

När jag gick ut vid halvfyratiden gick jag för ovanlighets skull medsols runt sjön. Det var huvudsakligen för att jag var nyfiken på om jag kunde hitta hägern. enligt uppgifter jag fått brukar den ju sitta i en talltopp på Nybohovssidan på eftermiddagarna på samma sätt som den förut stod på Plattformen, när den fanns.

Och visst såg jag den. Men det var inte lätt underifrån. Jag granskade noggrant de tre-fyra tallar som kunde vara aktuella. Och i en av dem kunde jag skymta hägern genom grenverket.

Idag såg jag inte till så många sothöns. Bara två av ungarna från trekantsparken, som nu låg i närheten av hägern, en ensam vuxen utefter Trekantsstranden samt en ensam vuxen vid Trekantsparken. Men alla ungar är nu så stora att de sannolikt kommer att klara sig till vuxen ålder. Det är bara det att de nu lever mer utspridda och inte är så bundna till sina bon eller så beroende att matas av människor.

Strax bortom badplatsen blommade ganska många vita näckrosor. En ensam vigghona kom insimmande dit från Sjögräsbältet utanför.

I närheten av grillplatsen såg jag en andhona med fem ganska stora ungar. jag antar att det är den familjen jag såg för första gången i slutet av juni och en annan andhona försökte röva bort en av ungarna. De var från början åtta stycken. Att ha kvar fem så här stora ungar är väl ett rätt bra resultat.

På vattnet vid Trekantsparken låg förutom sothönan även några gräsänder samt gråtrutsungen. På stranden såg jag en ensam skrattmåsunge, som jag inte sett förut. den hade skadat ena benet så att den haltade rejält. även när den simmade kom bara det andra benet till användning. Och det var oklart om den ännu kunde flyga. Och ändå kämpade den på och höll sig framme för att försöka få med sin del när de matades. Och det såg ut att gå riktigt bra.