Augusti 2012. Svanungarna försvann - den ena efter den andre

Månadens fåglar: gråhäger, silltrut, knölsvan, kanadagås, sothöna, vigg, gräsand, kråka, skata och gråsparv.

I princip samma ostadiga väder som rått under hela sommaren rådde också under augusti. På en och samma dag kunde vi ofta ha såväl solsken som regn och åska. Eftermiddagstemperaturen låg dock nästan hela tiden omkring 20 grader. Strax före den 20 augusti gick den upp några grader för att mot månadens slut sjunka till ca 18 grader.

Svanungarna försvann - den ena efter den andra...
Den 3 augusti rapporterades det under iakttagelser från besökare att en av de fyra svanungarna då saknades. Den 7 augusti rapporterades ytterligare en unge försvunnen. Den 20 augusti kunde jag konstatera att det då bara fanns en svanunge kvar. Under hela den här tiden noppade sig svanungarna oavbrutet och såg avmagrade och tufsiga ut. Så här kunde det se ut.



Jag och andra besökare satte detta i samband med dödsfallen och trodde att ungarna drabbats av parasiter eller dyligt. En annan besökare påpekade dock att svanungarna brukar rugga så här års och att detta var orsaken till beteendet och det anskrämliga utseendet på svanarna.

Den 27 augusti fick jag dock beskedet att alla tre försvunna svanungar hittats av Sportfiskarna och skickats in för obduktion. Den preliminära obduktionsrapporten från de två första visar att de såvitt man kunde se inte utsatts för något yttre våld. Däremot hittade man fisklinor i deras magsäckar och dessutom runt halsen på den ene. Det kan på något sätt kan ha medverkat till deras död. Förhoppningsvis kan den pågående analysen av de prover man tagit ge ett närmare besked. Det här beskrivs också i en artiken i Tidningen Liljeholmen/Älvsjö som du kan läsa här.

Även om vi inte har de definitiva beskeden ännu känns det ganska bra att slippa spekulera över tänkbara orsaker och att svandöden troligen inte orsakats av någon illvillig människa eller lösspringande hund utan har orsaker, som verkar mer naturliga med tanke på de aktivteter som bedrivs runt sjön.

...men en blev kvar
Samma dag träffade jag på hela svanfamiljen vid stranden av Trekantsparken. Ruggningen var tydligen nu helt avslutad. Den kvarvarande ungen hade en slät och vacker dunig fjäderdräkt. Ungen såg mycket välnärd ut och hade växt betydligt den sista tiden. Den var nu nästan lika stor som de vuxna svanarna. Den såg också ganska pigg och självsäker ut då den alldeles ensam gick upp på land medan föräldrarna låg kvar i vattnet. Det gav ganska stort hopp om att det ska gå bra för den i framtiden.
Svanungen såg ut att vara vid gott hull och självsäker när den ensam kom upp på land

Sothöna med unge kring Badet
Under augusti såg jag varken till den kull med sothönsungar som kläcktes tidigt vid Trekantsparken eller den, som föddes i juli. Däremot såg jag föräldrarna då och då.

En ensam sothöna syntes också då och då i Badet.

Den 5 augusti såg jag en sothöna med unge utanför Bron. Det var troligen en unge från den kull, som kläckts innanför Bron i juli. Ungen var först ensam ute på vattnet men hittade så småningom sin mamma, som matade den. Mamman verkade dock osäker och lät t o m en gräsand stjäla mat från henne och ungen.

Den osäkra sothönsmamman matade så småningom sin unge

Plötsligt kom en annan sothöna farande med full fart bortifrån Badet. Den tog sikte direkt på sothönsungen och angrep den. Mamman vågade inte ingripa på annat sätt än att hon flaxade med vingarna och for runt och förde oväsen. Det här utspelades.



Efter detta låg ungen helt stilla med huvudet under vattnet. Vi utgick ifrån att den var död. Men så småningom lyfte den upp huvudet, ruskade på sig och simmade in i skydd av land. Där matade mamman den samtidigt som hon höll vakt gentemot den andra sothönan.

Samma sothöna med unge såg jag igen den 20 augusti i Badet. Ungen hade nu växt till sig ordentligt men matades fortfarande av mamman. Jag såg den sedan även i september, så den klarade sig tydligen bra efter attacken.

Mycket sen kull med gräsänder
Under augusti var det som vanligt gott om gräsänder överallt runt sjön, så gott om dem att jag sällan fotograferade dem. Hanarna hade oftast den eklipsdräkt de får när de ruggar, så det var svårt att skilja könen åt.

Den 30 augusti observerade dock Lennart J en gräsandshona i täten på en flock med 5-6 små nästan nykläckta dunungar cirka 100 m från sjön uppe vid Lövholmsvägen. Dagen därpå sågs antagligen samma hona med "6-7" ungar vid Södra Stranden. När jag dagarna därpå letade efter dem hittade jag dem inte, men jag var ju inte så noggrann. Så här sena ungar är mycket ovanligt och det är väl tveksamt om de kan klara sig.

Kanadagäss i vattnet vid Trekantsparken och på gräsmattorna vid Trekantsstranden

Ofta under mina promenader i augusti såg jag upp til tio kanadagäss, mest vid Trekantsparken. Den 25 augusti såg jag en flock med 10-15 kanadagäss vid Trekantsparken och ytterligare en nästan lika stor flock på gräsmattorna vid Trekantsstranden. Det var fler än jag såg någon gång under förra året.

Några av kanadagässen vid stranden av Trekantsparken

Viggar i Sjögräsbältet och utanför Trekantsparken
vid de flesta promenaderna såg jag viggar ute i Sjögräsbältet. Vegetationen där hade tydligen repat sig efter behandlingen förra året och gav nu gott om mat till bl a dem inför flytten söderut. Även utanför Trekantsparken låg det då och då viggar och åt.

Fiskmåsar ute på sjön
Under augusti fanns det inte lika många måsar och trutar kring sjön som tidigare i sommar men då och då kunde jag se någon enstaka fiskmås eller trut ute på sjön, oftast utanför Trekantsparken eller Matningsviken.

Gråhägern på nytt besök
"Vår gamle" häger dök upp igen, den som bott här eller kommit på besök så länge jag gått runt och fotograferat. Den 25 augusti satt den - eller snare stod med sina långa ben - i ett träd vid Trädkantsstranden väl synlig från strandpromenaden.
"Vår gamle" häger på besök vid Trekantsstranden

Medan jag fotograferade den slog sig en silltrut ner på samma gren. När de tittat på varandra ett tag började hägern sakta att röra sig mot truten. När den kom närmare flög truten dock iväg ut över sjön.

En silltrut slog sig ner på samma gren som hägern	Hägern började sakta röra sig mot truten

Kråkor, skator och gråsparvar i Trekantsparken

Och så lite bilder på våra vanligaste fåglar runt omkring sjön, närmare bestämt i Trekants-parken. Det myckna regnandet gav gott om tillfällen för de mindre av dem att bada i parken.

Kråka i Trekantsparken